Det finns material som verkar klara sig genom nästan vilken tidsepok som helst. Ull är ett av dem.

Vi kan byta klädmode, uppfinna nya syntetmaterial och utveckla avancerade textilier, men ändå återkommer vi till något så enkelt som fårull. Det säger en del om hur användbart materialet faktiskt är.

Här i Vikingabyn tycker vi förstås att det är extra intressant att fundera över sådant som människor har använt i hundratals år.

För även om mycket har förändrats sedan vikingatiden är vissa behov ganska lika. Vi vill hålla oss varma när det är kallt, skydda oss mot väder och vind och använda saker som fungerar i vardagen.

Och just där har ullen en lång historia.

Ett material med gamla anor

Under vikingatiden var ull ett viktigt textilmaterial. Den kunde spinnas till garn och användas för att väva tyg till kläder och andra föremål.

Det krävdes förstås betydligt mer arbete än att gå in i en butik och välja en färdig tröja.

Fåren skulle klippas, ullen bearbetas, garnet spinnas och tyget tillverkas. Varje steg tog tid och krävde kunskap.

Det är lätt att glömma hur mycket arbete som en gång låg bakom något så vardagligt som ett klädesplagg.

Ullens egenskaper gjorde den samtidigt värdefull. Fibrerna kan hålla kvar luft och bidra till god värmeisolering. Ull kan också ta upp en del fukt utan att omedelbart kännas genomblöt.

Det är egenskaper som fortfarande uppskattas, även om vi använder materialet på andra sätt i dag.

Och ibland dyker ull upp i sammanhang där man kanske inte först skulle ha tänkt på den.

Som i bastun.

Varför skulle man ha mössa när det redan är varmt?

Det låter nästan som ett skämt.

Man går in i ett rum där temperaturen är hög, sätter sig för att bli riktigt varm och tar sedan på sig en mössa.

Borde man inte göra precis tvärtom?

Men det finns faktiskt en tanke bakom.

En bastumössa ull används för att minska den direkta värmepåverkan på huvudet och håret. Ullens isolerande egenskaper kan göra att temperaturen förändras långsammare närmast huvudet, vilket många upplever som behagligt i en het bastu.

Det handlar alltså inte om att försöka bli ännu varmare, utan snarare om att göra bastubadet bekvämare.

Särskilt håret kan utsättas för påfrestningar i den varma och torra luften, och en mössa ger ett extra skydd.

Det betyder förstås inte att man kan sitta hur länge som helst i bastun. Kroppens signaler är fortfarande viktigast, och man behöver anpassa både temperatur och tid efter vad som känns bra.

Men själva idén är ganska fin.

Ett gammalt naturmaterial får en praktisk funktion i en modern vana.

Gamla kunskaper i nya sammanhang

Vi vet inte om någon viking skulle ha känt igen dagens bastumössa. Och vi ska nog vara försiktiga med att föreställa oss att människor under vikingatiden hade exakt samma bastuvanor som vi har i dag.

Däremot är det lätt att tänka sig att de hade förstått värdet av ett material som kunde skydda mot temperaturväxlingar.

Det är kanske det vi tycker är mest fascinerande med äldre hantverk och materialkunskap.

Allt behöver inte uppfinnas på nytt.

Ibland handlar utveckling om att hitta ett nytt användningsområde för något som människor redan har uppskattat i generationer.

Och om någon skulle tycka att det ser lite märkligt ut med en ullmössa i bastun?

Ja, då får man väl påminna om att det inte alltid är den som ser mest vikingalik ut som har tänkt längst.

Ibland är det faktiskt den som har mössa på sig.